Så jobbar vi med kommundels­utveckling

Jönköpings kommun arbetar tillsammans med lokala föreningar för att skapa en trygg och trivsam utemiljö i varje kommundel.

Trivsamma, inbjudande och trygga miljöer är förutsättningar för aktiviteter och möten mellan människor. Hur utvecklas dessa bäst, om inte tillsammans med de som bor och är verksamma i området. Det är precis det som kommundels- och stadsdelsutveckling handlar om.

Detta arbete gör vi för att:

• öka delaktighet och ansvarstagande för dig som bor och verkar i kommundelen/stadsdelen.
• stärka kommundelens/stadsdelens identitet och framtidstro.
• skapa trivsammare miljöer.
• samordna och utöka information, marknadsföring och dragningskraft.

Vad är en kommundel?

1971 skedde en kommunsammanslagning. De ytterområden som tidigare varit egna kommuner utgör idag Jönköpings kommuns kommundelar. Våra 13 kommundelar är Bankeryd, Barnarp, Bottnaryd, Gränna, Hovslätt, Kaxholmen, Lekeryd, Månsarp, Norrahammar, Taberg, Tenhult, Visingsö och Ölmstad.

Lokal utvecklingsgrupp

Varje kommundel har en lokal utvecklingsgrupp som består av representanter från föreningsliv, företag och offentlig verksamhet. De arbetar ideellt för social och miljömässigt hållbar utveckling.

Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för verksamheten och arbetet drivs parallellt med utvecklingen av Jönköpings och Huskvarnas stadskärnor.

Så går kommundelsutvecklingen till

De boende och de verksamma i ett område har en lokalkännedom och en känsla för sitt område. Medlemmar i föreningar, organisationer och institutioner inom det geografiska området för kommun­dels- och stadsdelsutveckling erbjuds därför att ideellt delta med en eller flera representanter i den lokala utvecklingsgruppen. De som bor och verkar i området blir på så sätt delaktiga. Det här blir också en viktig grupp för kommunledningen att bolla lokala frågor med.

Arbetet bedrivs parallellt med kommunens utveckling av stadens centrala delar. Det är stads­byggnads­kontoret som ansvarar för verksamheten och utvecklingsgrupperna. Såhär går det till när vi jobbar med projekt inom kommundels- och stadsdelsutveckling:

1. Stadsbyggnadsnämnden tar beslut om projektområde.
2. Projektledare från Jönköpings kommun bildar utvecklingsgrupp.
3. Vi samlar in data av de lokala företrädarna genom de organisationer som de representerar, samt genom enkäter, frågelådor och engagemang på skolor.
4. Vi tar fram underlag till en handlingsplan.
5. Informationsmöte hålls för boende i området där synpunkter kan framföras.
6. Handlingsplan justeras eventuellt och godkänns därefter av stadsbyggnadsnämnden.

Planering sker i regel under hösten och beslutade projekt genomförs under nästkommande år.

Exempel på fysiska miljöer och utveckling i en kommundel är BMX-vanor, parker, gångvägar, skyltning, boulebanor, planteringar, grillplatser, vandringsleder och belysning.

Stadsdelsutveckling

De stadsdelar som kan vara berörda av utvecklingsprojekt är Huskvarna söder, Österängen, Öxnehaga, Ekhagen, Dalvik och Råslätt. Det är stadsbyggnadsnämnden som beslutar om var
och när arbetet ska genomföras.

Vad tycker du kan bli bättre i ditt område?

Vi vill skapa bättre möjlighet för inflytande i kommundelsutvecklingen för dig som bor i och omkring någon av våra 13 kommundelar. Därför har vi genomfört en dialog där vi ställt frågan "Vad tycker du kan bli bättre i ditt område?". Förslagen vi efterfrågat handlar inte om nya gator eller bostads­områden, utan förslag på fysiska förbättringar i din närmiljö och platser där fler evenemang och aktiviteter skulle kunna äga rum – inom ramen för vårt arbete med kommundelsutveckling.

Våren 2024 fanns möjlighet att lämna förslag på förbättringar via en enkät på webben. Vi samlade ihop de förslag som ansågs möjliga att genomföra, och sedan fanns möjlighet att rösta på det eller de förslag man tyckte att vi ska prioritera tillsammans med den lokala utvecklingsgruppen i varje område.

Vad händer sen?

Framröstade förslag kommer sedan med i handlingsplanen för varje kommundel och stads­byggnads­nämnden tar det slutgiltiga beslutet om medel för genomförande våren 2025.

De synpunkter som inte ryms inom kommundelsutvecklingens uppdrag kommer att skickas till berörd nämnd och förvaltning. Vissa andra frågor kan fortsätta att diskuteras och föras vidare i den lokala utvecklingsgruppen i respektive kommundel. Vår ambition är att ha en ny förslagsinlämning under 2026.