Hamnpiren och kajstråket i centrala Jönköping

Hamnpiren och kajstråket i hjärtat av Jönköping ska formas till en attraktiv plats för mötet mellan stad, sjö och strand möts. En plats med varierande aktiviteter, för alla människor att vistas på.

Vybild över ett snötäckt Jönköping centrum.

Hamnpiren i centrala Jönköping ska i framtiden bli en fungerande och attraktiv målpunkt i såväl staden som regionen och en mötesplats för alla – därför krävs en nystart och bred genomlysning av området. Genom nytänkande och variation i verksamhetsutbud är visionen att pirområdet ska bli en knutpunkt och mötesplats som speglar såväl strandliv, Jönköpings stadsliv som friluftslivet på Vättern. Samtidigt ska detta bli en identitetsskapande plats för hela Jönköping.

För att få fram en genomförbar och god gestaltning för Hamnpiren, liksom idéer för hur kopplingen mellan Vättern och det befintliga väl fungerande restaurangstråket vid norra Munksjön ska stärkas genom utveckling av Hamnkanalsrummet, utlyser därför Jönköpings kommun en arkitekttävling i samarbete med Sveriges Arkitekter. Avsikten med arkitekttävlingen är att sedan handla upp konsulttjänster av det vinnande teamet för fortsatt uppdrag med arbetet att utforma Hamnpiren och kajstråket, i nära samarbete med tjänstepersoner på kommunen genom bland annat detaljplanearbete och fördjupat programarbete.

Men platsen är komplex, gällande detaljplaner är från 1910-talet och framåt och Trafikverket äger delar av stranden och har servitut på ytterligare delar av den. Vättern är skyddad av inte mindre fyra riksintressen – för friluftsliv, fiske, natur och kulturmiljö – och fungerar som dricksvattentäkt för en kvarts miljon människor. Vid utveckling av området behöver hänsyn tas dels till ovanstående faktorer, men även till huvudcykelstråket som går förbi här, till strandskyddet och Vätterns förutsättningar.

Vad händer nu?

Arkitekttävlingen utlystes i början av mars. Bland intresseanmälningar väljs tre arkitektkontor ut för att tävla och i november 2023 beslutar en jury bestående av politiker och tjänstepersoner från Jönköpings kommun och två representanter från Sveriges Arkitekter vilket förslag som vinner. Du kan läsa mer om hur tävlingen går till längre ner på den här sidan.

Vision – "Sjön, stranden, staden"

Hamniren är kopplingen mellan Jönköping, Vätterstranden och Vättern. Detta är platsen där sjöliv, strandliv och stadsliv möts. Här vill vi se en ny identitetsskapande gestaltning av robusta funktioner och ett varierat utbud med sjön i fokus.

Mål

Vättern som utgångspunkt

Vätterns speciella ljus och storslagna vyer, förstklassiga vattenkvalitet och intressanta fauna utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Omgestaltningen av Hamnpiren och kajstråket, platsen för mötet mellan stad och sjö, ska ske på Vätterns villkor.

En mötesplats där alla får vara

Hamnpiren och kajstråket ska vara en mötesplats där alla vill och får vistas och kan känna sig hemma oberoende av ålder, kön, bakgrund, etnicitet eller sexuell läggning. Utformningen är universell och gjord så att platsen är tillgänglig för
alla oberoende av funktionsvariationer, med också från alla håll – såväl från staden, från stranden och från sjön.

Sjölivet i fokus

Sjölivet är grunden för utformningen av tävlingsområdet. Den ska vara sådan att den ger en funktionell och robust grund som ger möjlighet till ett varierat utbud av aktiviteter och upplevelser. Strukturen ska vara anpassningsbar för nya behov
som kan uppstå och möjlig att förändra över tid.

Gestaltning som bidrar

Utformningen av Hamnpiren och kajstråket ska vara i enlighet med Jönköpings kommuns nya Arkitekturstategi. Ett tema är innovativ evolution då projektet ska utveckla en tydlig och nyskapande arkitektonisk idé som bygger vidare på platsens identitet, en idé som följer med genom hela processen. Gestaltningen ska såväl samspela med som att bidra till sin omgivning.

Arkitekttävlingen – så går den till

Arkitekttävlingen innebär att arkitektkontor bjuds in att ta fram en stadsbyggnadsidé med förslag på hur hamnpiren och kajstråket samt hamnkanalsrummet kan utformas, och om hur pirområdet knyts samman med norra Munksjön och dess restaurangstråk genom Hamnkanalsrummet. Hur ska det se ut? Vilka funktioner behöver finnas här för att det ska bli en attraktiv och välkomnande plats för alla?

Från 1 mars kan arkitektkontor lämna in intresseanmälan för att delta i tävlingen. En urvalsgrupp med tjänstepersoner från Jönköpings kommun väljer sedan ut vilka som går vidare utifrån en rad kriterier: bland annat gällande gestaltning, funktion och organisation, hållbarhet, utvecklingsbarhet och genomförbarhet och förvaltning.

Urvalsgruppen kommer även titta på tidigare referensprojekt och arkitekternas programförklaring – där de redogör för hur de ser på platsen, uppdraget och hur de planerar arbeta. Slutligen väljer urvalsgruppen ut tre team som får ersättning för att ta fram förslag. De tre teamens förslag kommer sedan bedömas av en jury.

Jury bedömer de tre utvalda förslagen

De tre utvalda tävlingsförslagen kommer sedan bedömas av en jury som består av politiker och tjänstemän i Jönköpings kommun samt två representanter från Sveriges Arkitekter. Förslagen ska bedömas utifrån de krav och önskemål som ställts. Juryn kan även ta hjälp av sakkunniga experter inom till exempel tillgänglighetsfrågor och jämställd stadsplanering.

När de tre förslagen lämnats in i september 2023 planerar vi att ställa ut dem för att medborgare ska kunna ta del av dem. Juryn väljer ut en vinnare i november 2023.

pdf: Arkitekttävling för Hamnpiren och kajstråket, tävlingsinbjudan Pdf, 11.2 MB.

Piren och kajen – en del i gestaltningsförsalaget för Vätterstranden i centrala Jönköping

Under hösten 2022 tog Jönköpings kommun tillsammans med Nyréns arkitektkontor fram ett förslag på hur Vätterstranden kan gestaltas i framtiden. Hur skulle strandpromenaden kunna se ut? På vilket sätt kan vi utveckla båtlivet vid Piren? Var skulle ett kallbadhus kunna tänkas finnas? Vätterstranden har i detta arbete delats in i flera delsträckor med olika karaktär för stadens möte med Vättern som har förtydligats och renodlats. En av delsträckorna är piren och kajen, vars förslag sammanfattas såhär:

"Piren med sina restauranger är lokaliserad vid Hamnkanalen och tillför ovärderlig kontakt med Vättern för Jönköpings centrum. Den är nu i behov av upprustning och kan utvecklas till ett helt nytt och urbant möte med Vättern. Strandpromenaden är på östra sidan som smalast idag med endast en stenfyllning utanför.

Förslag

Piren lyfts upp i nivå med spåren och breddas för att ge plats för uteserveringar och brandsäkerhet samt stora båtar. Den östra armen breddas och förlängs för att skydda den nya småbåtshamnen. Ett gångstråk passerar på utsidan av piren. Där kan ett kallbad ligga. Ett genombrott i vågskyddet på mitten av piren möjliggör att bebyggelsen kan komma ut på Vätternsidan med en byggnad med offentligt program och att man får utblickar norrut från
järnvägsövergången.
Bebyggelsen permanentas och förnyas med godkända avlopp.
Uteserveringarna avgränsas tydligt och permanent.
Småbåtshamnen utvidgas österut.
Tunnel: En gångtunnel föreslås i Lantmätargränds förlängning med
trappor och tillgängliga gång- och cykelramper. Ett körfält tas bort i
Norra Strandgatan.
Kajen: En trädplanterad urban kaj byggs upp som speglar Jönköpings centrala delar. Den östra sidan är bredare. Paviljonger och kiosker placeras in bland träden. Kajen lyfts upp vilket
minskar barriäreffekten av järnvägen och spåret får ett möte med omgivningen som liknar en spårvägs. Banvallens upphöjda fyllningar tas bort och de olika typerna av stängsel samordnas i denna centrala del. Gång- och cykelvägen separeras på den östra sidan av trädraderna.
Bron över Hamnkanalen breddas."

Här kan du läsa mer om gestaltningsförslaget för Vätterstranden i centrala Jönköping och läsa en sammanfattning för respektive delsträcka

Hamnen och piren i Jönköping – historik

Jönköpings hamn- och sjöfartsfunktioner var förr i tiden i huvudsak orienterade mot Munksjön och nuvarande Hamnkanalen, inte längs den långgrunda Vätterstranden. Det har knappast påträffats några lämningar efter maritima aktiviteter av arkeologerna utefter Vättersidan. Däremot kunde man dra upp mindre båtar på sandstränderna.

Väl fungerande sjötransporter var betydelsefulla för stadens invånare, något som understryks av den inre hamnbassäng (i dag Östra Torget) med anslutande kanalsystem som anlades vid återuppbyggnaden av Jönköping på 1620-talet. Trots detta omtalas vid ett flertal tillfällen hur staden saknat egna större fartyg och i stället fått nödvändiga frakter, ofta ombesörjda av skutor hemmahörande i Vätterns norra delar. Många transporter gällde varor till slottets förvaltning eller kalksten till Tabergs masugnar.

Öppnandet av Göta kanal och nya järnvägsspår

Den stora förändringen i Vätterns sjöfart skedde i samband med öppnandet av Göta kanals Västgötadel 1822 och Östgötadelen 10 år senare. Då ökade såväl antalet skutor som tonnagets storlek explosionsartat. Samtidigt introducerades maskindrivna ångfartyg, vilket medförde en säkrare sjöfart på Vättern. Vid denna tid byggdes också stadens yttre hamn om och den stod färdig 1836. Materialet till arbetena hade hämtats från det gamla slottets vallar. Den nya hamnen mot Vättern bestod av två nästan symmetriska vågbrytare. På den östra piren placerades ett mindre fyrtorn, medan den västra avslutades med en plattform med en flagga. I stadens hela hamnanläggning ingick således den yttre hamnen mot Vättern, Hamnkanalen och den inre hamnen mot Munksjön.

I början av 1860-talet skedde stora förändringar, i samband med att nya järnvägsspår anlades. Järnvägen drogs utefter Vätterns strandlinje och på vissa ställen också som en friliggande järnvägsbank några meter ut i sjön. Samtidigt fylldes delar av den södra delen av hamnbassängen igen för att erbjuda fast mark för järnvägen. Hamnbassängen minskades härigenom med ca 40 % och den blev betydligt svårare att lägga till vid. Dessutom uppfördes en ny järnvägsbro över mynningen in genom Hamnkanalen. På den östra hamnpiren uppfördes ett nytt fyrhus med en fotogenlampa.

Drömmen om Jönköping som hamnstad

I mitten av 1910-talet gjordes ett omtag när man strävade efter att återupprätta Jönköpings som hamnstad. Endast vissa delar av de vidlyftiga planerna förverkligades – främst en ny rak vågbrytare som nordligt skydd för farleden in i hamnen. En storskalig handelshamn i vattenområdet norr om stadsdelen Öster förverkligades emellertid inte. 1915 års nya vågbrytare är identisk med våra dagars yttre pir och den försågs med en ny fyr.

I januari 1954 exploderade fyrens lyktsystem. Fyrkonstruktionen klarade sig visserligen, men en helt ny fyrbelysning installerades. Man passade också på att höja fyrhuset cirka 2 meter för att göra det mer synligt. Under senare 1950-tal inrättades också en småbåtshamn i hamnbassängen.

Fram till 1950-talet var den östra hamnarmen och den yttre vågbrytaren förbundna med en träbro, eftersom man hade hållit kvar möjligheten att bygga ut anläggningen ytterligare. Denna träbro ersattes runt år 1960 av en betongkonstruktion samtidigt som anläggningen reparerades i allmänhet.

För omkring 20 år sedan påbörjades etableringen av serveringar och försäljning på piren.