Kalkning av sjöar och vattendrag

Här finns information om försurning och kalkning av sjöar och vattendrag i de västra delarna av Jönköpings kommun.

Försurning är ett problem i de västra delarna av Jönköpings kommun. Den främsta orsaken till försurning är nedfall av svavel och kväveföreningar från atmosfären.

De västra delarna av Jönköpings kommun längs med Nissan och dess biflöden har dålig motståndskraft mot försurning. Främst för att berggrunden är kalkfattig och saknar ämnen att neutralisera sur nederbörd. En annan faktor som bidrar till försurningen är att det regnar mer i västra delarna av kommunen.

Orsaker till försurningen:

  • Trafik och olika typer av förbränningsanläggningar släpper ut kväveoxider och svaveldioxid, som är den huvudsakliga källan till nedfall av försurande ämnen från atmosfären.
  • Under senare år har skogsbruk pekats ut som en betydande källa till försurning. Detta beror på ett intensivare skogsbruk där även rötter och grenar tas bort vid slutavverkningen, så kallat grotuttag.

Effekter av försurningen

Effekterna av försurning blev tydliga under slutet av 1960-talet då många försurningskänsliga arter hade börjat slås ut av lägre pH-värden. Försurningskänsliga arter som försvann från många vattendrag och sjöar var öring, mört, flodpärlmussla, flodkräfta och bottenfauna, exempelvis dagsländor och kräftdjur.

Biologisk återställning

Sedan kalkningen startade under 1970-talet har ett intensivt arbete bedrivits för att återställa vatten som påverkats av försurning. Arbetet med biologisk återställning och kalkning har bidragit till att både återintroducera och genomföra åtgärder för att gynna försurningsdrabbade arter längst med Nissan.

Kalkning

Kalkning är ett effektivt sätt att höja pH-värdet i våra sjöar och vattendrag och därmed motverka försurning. Kalkning av våtmarker sker med helikopter. Sjöar kalkas med helikopter och båt beroende på mängden kalk och tillgänglighet.

När en sjö eller ett vattendrag ska kalkas delas vattensystemet in i olika åtgärdsområden. Mängden kalk som sprids beror på vilka försurningskänsliga arter som finns i eller vid vattnet. Finns det exempelvis flodpärlmussla och flodkräfta, får pH-värdet inte understiga 6,2. I vatten där det finns öring, elritsa och ovanlig bottenfauna* får pH-värdet inte understiga 5,6.

* Bottenfauna är en grupp vattenlevande djur som lever på på bottnar i sjöar och vattendrag under hela eller delar av sin livscykel, exempelvis kräftdjur, musslor, snäckor, insekter, och maskar.

Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Miljökvalitetsnormer för ytvatten Länk till annan webbplats.

Kalkning och andra motåtgärder, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kalkning av försurade vatten, Länsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Uppföljning av effekterna

Kommunen och länsstyrelsen gör provtagning av vatten under högflöden för att utvärdera effekterna av kalkning (olika provpunkter). Vid högflöden är tillförseln av sura ämnen som mest påtaglig. Det orsakar låga pH-värden och så kallade surstötar.

Vattenprovtagning, elfiske, provfiske och undersökningar av bottenfauna är indikatorer som både kommunen och länsstyrelsen använder för att bedöma om målen med kalkningen uppfylls eller om kalkdoserna behöver ändras. Kalkningen bedöms behöva pågå under lång tid framöver.

Effekter av kalkning på bottenfaunan i rinnande vatten,  Länk till annan webbplats.Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Länkar

Nissan och dess källflöden

KONTAKT

Miljö- och hälsoskyddskontoret
Miljöskyddsenheten
Telefon: 036-10 50 00 (Kontaktcenter)

Senast granskad/publicerad: