Övergödning av sjöar och vattendrag

Barnarpasjön ligger öster om Barnarp, i Tabergsåns vattensystem, Lillåns nederbördsområde. Sjön är kraftigt övergödd. Botten består av dy.

Vegetationen är riklig och består i huvudsak av vass och näckrosor som på sina ställen växer ut till ca 1,5 meters djup. Sjön är otjänlig som badsjö och under sommaren påträffas ofta död fisk, troligen till följd av långa perioder med syrebrist.

Fakta om Barnarpasjön

• Sjöns yta är 0,31 km².
• Den avlånga sjön är skålformad och maxdjupet återfinns något norr om sjöns mittpunkt.
• Omgivningen utgörs i huvudsak av jordbruksmark.
• Tillrinningsområdet är 1,8 km² stort och består mestadels av åker- och betesmark, med inslag av skogsmark.
• Vandringshinder finns i Lillån ca 1 km nedströms sjön.

Provtagning

Vi tar vattenprover i Barnarpasjön i augusti varje år.

Landsjön är en naturligt näringsrik sjö belägen i ett jordbruksdominerat område. Den är värdefull både som fågelsjö och för fritidsfiske.

Landsjön har fått ta emot stora mängder fosfor bland annat från tvätteriet i Lyckås och avloppsreningsverken i Skärstad och Kaxholmen. Denna fosfor har lagrats i sjöns bottensediment. Landsjön får idag extra näring från:

• bottensedimentet som läcker fosfor
• åkrar intill sjön
• enskilda bristfälliga avlopp
• skog, bebyggelse och via luftburen deposition
• de kommunala bräddningarna vid högflöden

Vattenkvaliteten kontrolleras delvis genom Vätternvårdsförbundet och redovisas i en årlig rapport.

Landsjön i början av 2000-talet

Arbetet med att ta fram Åtgärdsprogram för Landsjön startade i november 2004, efter att projektet fått medel från Jordbruksfondens Miljö- och landsbygdsprogram. Åtgärdsprogrammet blev klart våren 2006.

Under sommaren 2004 och 2005 gjordes en fördjupad vattenkemisk provtagning. Siktdjup, syrgashalt och analyser av näringsämnen i Landsjön gjordes under växtsäsongen 2004 och 2005. Provtagning gjordes även i tillrinnande bäckar för att se hur höga halterna av fosfor och kväve var. Utifrån detta kunde transporten av näringsämnen från tillrinnande bäckar grovt beräknas.

Andra delar som ingått i programmet är lokalisering och digitalisering av äldre våtmarker och kartläggning av dikesföretag. Dessa kartor går att beställa från miljö- och hälsoskyddskontoret.
Institutet för Vatten och Luftvård, IVL, utförde en källfördelningsanalys. Källfördelningsmodellen ger svar på hur mycket näringsämnen som läcker från varje område.

Hushållningssällskapet i Halland tog fram förslag till möjliga platser för våtmarker och skyddszoner inom avrinningsområdet, som kunde minska belastningen från omkringliggande jordbruksmark.

Under hösten 2006 upprättade hushållningssällskapet växtnäringsbalanser inom KULM för lantbrukare i länet. De lantbruk som ligger runt Landsjön och i Landsjöns tillrinningsområde erbjöds denna tjänst.

Material som berör ovanstående text finns hos förvaltningens kommunikatör och hos Måns Samuelsson.

Vattenprovtagning visar att Lilla Nätaren har höga fosforhalter. Under augusti månad är det ofta syrebrist i sjöns bottenvatten.

Fosforn kommer främst ifrån Ryssbysjön i Nässjö kommun, som ligger uppströms Lilla Nätaren. Ryssbysjön har problem med övergödning efter en sedan länge nedlagd jästfabrik.

Nedströms Lilla Nätaren finner vi Stora Nätaren som också har mycket höga till extremt höga halter av fosfor. Därefter avtar halterna i sjöarna Ylen och Stensjön som ligger ytterligare nedströms i vattensystemet. De höga fosforhalterna medför att det finns en stor risk för potentiellt giftiga och långvariga blomningar av blågröna alger.

Lilla Nätaren har dominerats av mört och braxen. Dessa äter djurplankton vilket gör att växtplankton kan växa fritt och orsaka algblomningar. Mört och braxen hjälper också näringsämnen att läcka ut genom att de är nere i sedimenten och letar mat. När sedimenten blir syrefattiga läcker ännu mer fosfor och växtplanktonen kan växa till ännu mera.

Genom att ta bort mört och braxen bryts den negativa spiralen. Fler djurplankton ska äta mer växtplankton och minska andelen alger. När sikttdjupet ökar kan rovfisken konkurrera bättre med andra fiskar och hålla nere bestånden av mört och braxen. Detta gynnar också bottenväxter och påväxtalger vilket också minskar läckaget av fosfor.

Kommer Lilla Nätaren att uppnå miljökvalitetsnormen "god ekologisk status" senast år 2021?

Den ekologiska statusen i Lilla Nätaren har klassificerats som ”otillfredsställande” enligt Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster. Det kommer att krävas flera åtgärder under en längre tid för att få en god vattenkvalitet i sjön igen. Målsättningen är att Lilla Nätaren ska uppnå miljökvalitetsnormen ”god ekologisk status” senast år 2021.

Miljökvalitetsnormer för vatten, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Historisk återblick 2006 och framåt

Under sommaren 2006 var blågrönalgblomningen riklig i Lilla Nätaren och delar av Stora Nätaren. Under sommaren 2007 hade vi liknande algblomningar med potentiellt giftiga arter.
Den algart som klart dominerade vid algblomningen i Lilla Nätaren under 2006 och 2007 kan bilda nervgifter som i sin tur ger förlamningssymptom. En annan algart som förekom ger ofta giftiga kloner i näringsrika vatten, vilka kan orsaka matförgiftningssymptom, leverpåverkan och hudirritationer. I övrigt fanns sju andra potentiellt giftiga arter i Lilla Nätaren 2006. Situationen var inte bättre under 2007.

Under tre (2009-2011) årgjordes utfiskningar i Lilla Nätaren för att få bättre balans i sjöns ekosystem. Tanken bakom utfiskningen är att gynna de arter som äter de plankton som skapar problem. Målet var att ta bort 60 % av vitfisken, det vill säga mört och braxen.

Utfiskningen skedde med nät med olika maskstorlekar före och under fiskens lekperiod, det vill säga strax efter islossning och några veckor framåt. Provfiske i sjön 2011 visade mörten inte längre dominerar och att det nu är en bättre ekologisk balans i fisksamhället. Abborre-beståndet är stärkt och har en bättre tillväxt.

Vattendom över regleringar av Lilla Nätaren och Ylen, 31 december 1918 Pdf, 122.4 kB. (Pdf, 122.4 kB)