Brahekyrkan och järnåldershuset

Vit kyrka mot blå himmel.

Här kan du läsa om Brahekyrkan, dess historia från medeltid till stormaktstid och om järnålderslämningar som finns under marken runt kyrkan.

Brahekyrkan

Brahekyrkan uppfördes i början av 1600‑talet som slottskyrka till Visingsborg och är starkt förknippad med Braheättens makt och inflytande under Sveriges stormaktstid (cirka 1611–1721). Kyrkan byggdes på platsen för den medeltida Ströja kyrka från 1100‑talet, som tidigare fungerat som slottskyrka till kungaborgen Näs. Vid ombyggnaden lät Magnus Brahe riva stora delar av den äldre kyrkan, men behöll tornet, som än i dag vittnar om platsens medeltida rötter.

Kyrkan invigdes 1636 och utvecklades därefter vidare av Per Brahe den yngre, som gav den en praktfull inredning med målningar, skulpturer och monument i tidstypisk stormaktsstil. Brahekyrkan blev både ett religiöst centrum, ett uttryck för adlig representation och gravkyrka för flera medlemmar av Braheätten. Genom sin arkitektur, konst och funktion speglar kyrkan övergången från medeltida kungamakt till den adliga stormaktstidens Visingsö

Ett järnåldershus under asfalten

När man i dag kör längs den nya vägen eller parkerar vid Brahekyrkan är det lätt att missa vad som döljer sig under asfalten. Men här finns spår av ett mycket äldre landskap. Åren 1995–1996 genomförde arkeologer från Jönköpings läns museum undersökningar i området. Målet var att hitta lämningar efter den medeltida byn Ströja.

Ströja var en av tre byar som Per Brahe den äldre lät avhysa på 1570‑talet, då marken behövdes för bygget av Visingsborg. Att byn funnits i närheten är troligt, eftersom Ströja kyrka låg här. Tornet från 1100‑talet finns fortfarande kvar och ingår i dagens Brahekyrka. Resten av kyrkan revs på 1600‑talet när Magnus Brahe byggde om den till en barockkyrka. Det finns också tecken på att kyrkan kan ha haft en ännu äldre föregångare av trä. En dekorerad stenhäll med en gråmålad orm, funnen på kyrkogården, har ingått i ett tidigt gravmonument från slutet av 1000‑talet eller början av 1100‑talet. Detta kan tyda på att en vikingatida eller tidigmedeltida storgård funnits i närheten, och att kyrkan byggdes på gårdens marker.

Trots förväntningarna hittades inga spår efter själva Ströja by. Däremot påträffades något ännu äldre: en omfattande boplats från järnåldern. Mellan parkeringsplatsen och vägen mot klockstapeln låg omkring åttio härdar, kokgropar och avfallsgropar. Anläggningarna har daterats till järnåldern, cirka 500 f.Kr. till 1050 e.Kr.

Bland fynden fanns många stolphål som visade sig tillhöra ett stort långhus från tiden kring Kristi födelse. Huset låg med gaveln riktad mot vattnet, precis där marken börjar luta ned mot sjön. Läget och storleken gör att byggnaden sannolikt syntes vida omkring och kan tolkas som en gård med särskild betydelse.

Platsen påminner om att Visingsös historia sträcker sig långt längre tillbaka än kyrkor, borgar och slott – och att spåren av järnålderns människor fortfarande finns kvar, ibland bara några decimeter under våra fötter.

Svenska kyrkan - Gränna Visingsö pastorat

Senast granskad/publicerad: