Kalkning av sjöar och vattendrag

Här finns information om försurning som är ett problem i de västra delarna av Jönköpings kommun. Den främsta orsaken till försurning är nedfall av svavel och kväveföreningar från atmosfären.

De västra delarna av Jönköpings kommun längs med Nissan och dess biflöden har dålig motståndskraft mot försurning. Främst för att berggrunden är kalkfattig och saknar buffrande ämnen att neutralisera sur nederbörd. En annan faktor som bidrar till försurningen är att det regnar mer i västra delarna av kommunen.

Orsaker till försurningen:

  • Trafik och olika typer av förbränningsanläggningar släpper ut kväveoxider och svaveldioxid, som är den huvudsakliga källan till nedfall av försurande ämnen från atmosfären.
  • Under senare år har skogsbruk pekats ut som en betydande källa till försurning. Detta beror på ett intensivare skogsbruk där även rötter och grenar tas bort vid slutavverkningen, så kallat grotuttag.

Effekter av försurningen

Effekterna av försurning blev tydliga under slutet av 1960-talet då många försurningskänsliga arter hade börjat slås ut av lägre pH-värden. Försurningskänsliga arter som försvann från många vattendrag och sjöar var öring, mört, flodpärlmussla, flodkräfta och bottenfauna, exempelvis dagsländor och kräftdjur.

Biologisk återställning

Sedan kalkningen startade under 1970-talet har ett intensivt arbete bedrivits för att återställa vatten som påverkats av försurning. Arbetet med biologisk återställning och kalkning har bidragit till att både återintroducera och genomföra åtgärder för att gynna försurningsdrabbade arter längst med Nissan.

Kalkning

Kalkningen genomförs både med helikopter och båt. Kalkning av våtmarker sker enbart med helikopter. Sjöar kalkas både med helikopter och båt beroende av mängden kalk och tillgänglighet. Kalkningen är indelad i olika åtgärdsområden, där olika försurningskänsliga målarter för kalkningen förekommer. Beroende av hur pass försurningskänsliga olika arter är, sätts olika kemiska pH-mål. Respektive målområde får inte understiga dessa pH-mål.

pH-mål 6,2
Förekomst av flodpärlmussla, flodkräfta

pH-mål 5,6
Förekomst av mört, öring, elritsa.

Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Miljökvalitetsnormer för ytvatten Länk till annan webbplats.

Kalkning och andra motåtgärder, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kalkning av försurade vatten, Länsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Effektuppföljning

Provtagning av vatten under högflöden genomförs för att utvärdera effekterna av kalkning. Vid högflöden är tillförseln av sura ämnen som mest påtaglig. Det orsakar låga pH-värden och så kallade surstötar. Vattenprovtagning, elfiske, provfiske och undersökningar av bottenfauna är indikatorer som används för att bedöma om målen med kalkningen uppfylls, eller om revideringar av kalkdoser är nödvändiga. Kalkningen bedöms behöva pågå under lång tid framöver.

Effekter av kalkning på bottenfaunan i rinnande vatten,  Länk till annan webbplats.Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Senast granskad/publicerad:

KONTAKT

Måns Samuelsson
Miljö- och hälsoskyddsinspektör och
Vattenhandläggare
Tfn 036-10 54 55

Miljöskyddsenheten
Miljö- och hälsoskyddskontoret
Kontaktcenter
Tfn 036-10 50 00