Den drabbade personen anmäler misstanke om matförgiftning till miljö- och hälsoskyddskontoret. Vi börjar utredningen med att tillsammans med anmälaren ta reda på tänkbara orsaker till problemet, till exempel vad personen har ätit eller druckit de senaste dagarna. Det kan vara svårt att ta reda på vad en misstänkt matförgiftning beror på.

Ett eventuellt läkarbesök kan bli nödvändigt. Ibland tas ett avföringsprov för att ta reda på vilken bakterie eller virus som orsakar matförgiftningen.

Om en person har blivit sjuk så tar miljö- och hälsoskyddskontoret kontakt med den aktuella verksamheten och tar reda på vad företaget har för rutiner. Man frågar även om de själva har fått in någon anmälan om matförgiftning.

Om fler än en person har blivit sjuk så gör miljö- och hälsoskyddskontoret alltid ett besök på det aktuella matstället. Mätning av temperaturer görs och man tittar på hygienen i lokalerna och tar eventuellt prover om det finns mat kvar. Miljö- och hälsoskydds-kontoret går även igenom verksamhetens rutiner.

De flesta matförgiftningar orsakas av att bakterier har förorenat maten. Bakterierna har sedan fått chansen att föröka sig. I vissa fall är det bakterierna själva som gör att vi mår dåligt, till exempel salmonella och campylobacter. Då tar det oftast något dygn innan man blir sjuk. I andra fall utsöndrar bakterierna gift som gör att vi snabbt blir dåliga, ibland bara någon timme efter att vi har ätit maten.

Matförgiftningar kan också orsakas av virus, mögelsvampar och höga halter av metaller i maten. Ibland kan även överkänslighet eller allergiska reaktioner drabba känsliga personer.

Bakterier, virus, mögel, metaller och ämnen som ger allergiska reaktioner är exempel på orsaker till matförgiftning. Bakterier kan föröka sig om kylvaror förvaras för varmt eller om nedkylning av varm mat tar för lång tid. Maten kan även bli dålig på grund av att den inte värms upp tillräckligt vid tillagning.

Andra orsaker till matförgiftning kan vara när maten blir förorenad av:

• jordbakterier (från till exempel krukväxtjord eller jordiga rotfrukter) som hamnar i livsmedlet

• bakterier från rått kött hamnar i exempelvis sallad eller färdiglagad mat (till exempel via kniv eller skärbräda)
• om kocken inte tvättar händerna

• om personer i köket är smittbärare

Det finns en rad livsmedel som är känsligare än andra och där det är viktigt med rätt hantering. Läs om dem på Livsmedelsverkets webbplats.

Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Ett klagomål på en livsmedelsverksamhet kan bland annat handla om misstanke om att verksamheten är olovlig, att verksamheten säljer eller serverar ett livsmedel med okänt ursprung, har märkt ett livsmedel med fel information eller hanterat livsmedel felaktigt.

Det kan även röra sig om bristande personalhygien eller rengöring och skadedjur.