Stigamo: detaljplan för småstugor och camping (Stigamo 1:25 m.fl.)

Plankarta Pdf, 2 MB. (Pdf, 2 MB)

Planbeskrivning Pdf, 13.1 MB. (Pdf, 13.1 MB)

Undersökning av miljöpåverkan Pdf, 648.3 kB. (Pdf, 648.3 kB)

Översiktlig stabilitetsutredning Lovsjön Pdf, 3.2 MB. (Pdf, 3.2 MB)

Var kan jag få mer information om VA-utbyggnaden och hur anslutningsprocessen går till?

Det kommer komma en egen sida för VA-utbyggnaden med mer information. Ytterligare frågor om VA hänvisas till mejladressen abonnent.va@jonkoping.se (märk Lovsjön)

Hur kommer kostnaden för detaljplanen betalas?

Planavgiften tas ut som en extra avgift på bygglov. Planavgiften tas ut enligt Stadsbyggnadsnämndens avgifter och taxor, antagen av Kommunfullmäktige. Enligt den aktuella taxan är planavgiften ca 20 000 kr. I taxan specificeras också vilka åtgärder som planavgift tas ut för. Planavgiften kan revideras och det är aktuell taxan vid tillfället när bygglov söks som gäller.

Stadsbyggnadsnämndens avgifter och taxor

Vad är det för skillnad på fastighetsägare och arrendator?
All mark i Sverige är indelad i avgränsade områden som kallas för fastigheter. Till varje fastighet finns en fastighetsbeteckning. I fastighetsregistret, som hanteras av statliga Lantmäteriet, går det att se vem som är fastighetsägare. Arrendator är de som äger ett hus på ofrigrund och arrenderar mark på en fastighet. De flesta tomterna inom planområdet arrenderas från fastigheten Stigamo 1:25. Det finns dock några avstyckade fastigheter. De som arrenderar tomter på Stigamo 1:25 är arrendatorer. Ägaren till Stigamo 1:25 samt till avstyckade fastigheter inom området är fastighetsägare.

Vad innebär e-områden?
E-områden i planförslaget är ytor avsedda för pumphus (för vatten och avlopp) eller transformatorstation. Dessa områden kan avstyckas till egna fastigheter, alternativt kan ledningsrätt bildas. Inför granskning ska utbredningen av e-områden ses över.

Finns det några planer för infarten till området?
Det finns inga planer på att göra om infarten i nuläget. Planförslaget omöjliggör eller tvingar inte fram några åtgärder med infarten.

Vad händer med byggnader som inte har bygglov?

Det beror på hur gammal byggnaden är. Är byggnaden över 10 år gammal är det preskriberat och ingen sanktionsavgift kan tas ut och krav på att riva byggnaden kan generellt inte ställas om det inte utgör risk för liv eller hälsa. Är byggnaden däremot mindre är 5 år är det möjligt att det kan komma krav på sanktionsavgift och att byggnaden behöver rivas om det inte är möjligt att ge bygglov i efterhand.

Vad händer med byggnader som har bygglov men som blir planstridiga i nya detaljplanen?

De får vara kvar även om de blir planstridiga. Skulle byggnaden rivas eller tas bort av någon anledning behöver eventuell ny byggnad anpassas till detaljplanens bestämmelser.

Går det att få bygglov under tiden detaljplanen håller på att tas fram?

Under tiden planarbetet pågår är stadsbyggnadskontoret restriktiva med bygglov och ansökan får prövas i varje enskilt fall. Det finns ingen begränsning avseende attefallsåtgärder.

Varför möjliggörs så breda vägar inom stugområdet om det inte ska bli kommunala vägar?
Planförslaget möjliggör men tvingar inte en breddning av befintligt vägnät inom stugområdet. Planförslaget behöver ta höjd för både nuvarande och framtida förhållanden. I nuläget är det främst arrendetomter inom stugområdet men om det till exempel skulle styckas av fler fastigheter framöver är det bra att fastigheterna i så fall anpassas efter storleken på en bredare väg så det underlättar en breddning av vägen om behovet skulle uppstå på längre sikt.

Vem ansvarar över breddningen?
Eftersom vägnätet inom området föreslås ha enskilt huvudmannaskap har de arrendatorer och fastighetsägare gemensamt ansvar för utbyggnad och förvaltning av de allmänna platserna med enskilt huvudmannaskap. Oftast brukar en gemensamhetsanläggning bildas, där ansvars- och kostnadsfördelningen regleras.

Vad innebär en gemensamhetsanläggning?
En gemensamhetsanläggning är en anläggning som ägs och tas hand om av flera fastigheter, arrendatorer med flera ihop. Ändamålet med en gemensamhetsanläggning kan till exempel vara vägar, natur, badplatser eller lekplatser med mera.

En gemensamhetsanläggning bildas genom en lantmäteriförrättning. De som har nytta av att vara med i gemensamhetsanläggning kan ansöka lantmäteriförrättning hos kommunala lantmäterimyndigheten i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun kan också ansöka om att bilda en gemensamhetsanläggning.

I en gemensamhetsanläggning regleras bland annat anläggningens ändamål, rättigheter och skyldigheter samt hur kostnader för underhåll och drift ska fördelas.

En gemensamhetsanläggning kan förvaltas av en samfällighetsförening. En samfällighetsförening är en juridisk person. Medlemmarna i föreningen är t.ex. fastighetsägarna till de fastigheterna som har andel i gemensamhetsanläggningen. Inom samfällighetsföreningen beslutas hur gemensamhetsanläggningen ska skötas. Därför fungerar skötseln även om alla inte är överens.

Kostnaden för bildande av en gemensamhetsanläggning bekostas oftast av de som får andel i gemensamhetsanläggningen.

Det går att läsa mer om gemensamhetsanläggningar och hur de bildas på Lantmäteriets hemsida, www.lantmäteriet.se Länk till annan webbplats.